Vi tänkte här skriva lite om hur vi hade det våra första dagar, veckor i Lima. Det hela började ju lite trögt.. Då vi skulle flyga från Madrid till Lima visade det sig att Iberia(spanskt flygbolag) hade helt kallt raderat våran bokning och satt oss på väntelistan. Detta hände även om vi hade två dagar innan ringt och "confirma" våra biljetter och anlänt tre timmar före avgång till check-in. Damen vid disken log snällt och konstaterade att planet är överbokat, -välkomna åter.. Nå. inte gick det nu riktigt så men typ. Slutresultatet blev att vårt enda alternativ var att stanna en natt till i Madrid. Det som nog lite trösta var det faktum att Iberia betalade tillbaka våra flygbiljetter i cash!! Så det var en billig natt i Madrid. Ni kan ju ungefär gissa vad flygbiljetter till Lima kostar för två personer.. Vi funderade nog lite alvarligt om det skulle på något sätt ha gått att stanna en eller två nätter till med samma taxa i Madrid... På en vecka sku man ju nästan ha förtjänat åt sig en ny liten bil....
Choque Cultural!
Känslan då vi första gången såg Lima flygfält är obeskrivlig. Omgivningen runt flygfältet är ganska dyster. Vi såg första gången i vårt liv en kåkstad... Efter 1,5 h yrande på flygfältet kom vi ut i den "friska" luften. Luften var allt annat än frisk. Nästa steg var att stiga in i en taxi, en taxi som vi aldrig skulle stiga i om vi var i Finland. Som tur fungerade låsen.. Trafiken och bilvägarna var inte av den bästa kvalitén. Människor tutar utan anledning, byter filer/ svänger utan att använda blink och kör som dårar. Sydeuropa är inget jämnfört med detta.. Till slut anlände vi till vår värdfamilj där vi trodde vi kunde spendera några månader..
Det som vi inte visste av vår värdfamilj var att det var värdar för 11 andra utbyteselever. Nå, ni vet Katri, tycker om att hålla på i köket.. Att dela ett kök mellan 13 personer passade inte henne.. det skulle kanske ha fungerat om ens nån skulle ha diskat emellanåt. No, lite bohemliv var det ju. Annars var det inte fel på stället eller lokaliteterna men vi kände oss inte som hemma.
Vi tänkte att vi bor hos värdfamiljen några månader, tills vi hittar en egen trevlig liten lägenhet. Då kom överraskningen; Vi fick ett ultimatum. Om vi ville stanna och bo hos familjen måste vi bo där enda fram till julen och inte flytta ut t.ex. i oktober. Om vi inte ville bo där måste vi flytta ut inom fyra dagar!! Det var ju inte så trevligt med tanke på att vi inte visste något av staden.. Till slut beslöt vi att flytta ut. Det tog oss dryga en vecka att hitta den lägenheten där vi nu bor.
PUCP - Pontificia Universidad Católica del Perú Universitetet här är fint. Man kommer in på området med studentkortet. Vakterna kollar allas kort, och alltid då och då blinkar det med ena ögat då Katri visar sitt kort.. Området är lugnt och säkert, en helt annan värld egentligen. Ja, det finns t.o.m. bambin på området. Universitetet har en egen flora & fauna guide.
All undervisning går på spanska så det är emellanåt ganska tungt att hänga med. Under denna termin läser vi gemensamma kurser och i nästa tar vi kurser som stöder vår utbildning. Orsaken bakom de gemensamma kurserna var språket. Nu kan vi förklara till varandra vad vi har förstått, om vi har förstått något alls. Vi läser tecnico prehispánico (arkeologi), antropología och historia econnómica. Alla kurser behandlar Peru som är intressant att lyssna på.
No comments:
Post a Comment